Världen är ”on sale”
Det går inte att undvika tanken på hur billigt allting är just nu. Och då menar jag ALLT. Bilar, lägenheter och kanske framförallt företag . Jag är i London över helgen och här reas det överallt. Det går att köpa även starka varumärken till nedsatta priser och man ser 40-50% röda lappar i alla typer av butiker.
Vill man köpa bil jsut nu är det läge för skambud. Sannolikt kan man idag köpa en begagnad bil billigare hos en bilhandlare än på Blocket från en privatrperson.
Och allt handlar om likviditet, pengar i kassan.
Jag ser runt omkring mig i min kontakt med näringslivet att likviditeten snabbt försvinner. Det handlas helt enkelt inte – vare sig av företag eller människor i gemen. Det innebär självfallet i sin tur att följdeffekterna sprider sig snabbt. Har jag inga pengar kan inte du få några pengar o s v. Därför var Riksbankens chockhöga sänkning av reporäntan en välbehövlig och överraskande injektion rakt in i människors privatekonomi, handlingsutrymme, oro och konsumtionsvilja.
Även om börsen surar som aldrig förr och den realekonomiska tsunami vi verkar vara inne i bara djupnar är jag övertygad om att när en familj där anställningen består (och det är ju fortfarande normen även om arbetslkösheten stiger med det dubbla) upptäcker att huslånet kostar hälften i ränta och priserna på kapitalvaror är låga – så kommer konsumtionen att börja. På samma sätt så kommer det att börja byggas och renoveras när byggpriserna nu snabbt dyker. Rotavdraget kommer också att hjälpa till (bra regeringen där!).
När det händer börjar det vända. Kanske kan julhandeln inte bara bli en besvikelse utan också erbjuda en tid av lite mer lugn, lite mer eftertanke och ngn sorts besinning. Jag tror det. Det vänder efter helgerna!